Extremväderkongress

Förra veckan skulle jag vilja ha varit i Hamburg. Där ägde den tredje årliga Extremväderskongressen rum. I inbjudan skriver man följande: Extrema Väderhändelser tilltar till följd av klimatförändringen. De utgör den största utmaningen och den största samhällekonomiska risken genom klimatförändrinen. Denna kongress sammanfattar en gång om året forskiningsläget. I kongressens arkiv kan man ta fram tidigare års föredrag. Ganska snart bör även årets föredrag finnas tillgängliga.

I tidskriften GEO:s reportage om kongressen nämner man bl.a. att istäcket i Arktis förra sommaren minskade med en yta motsvarande Tyskland, Storbritannien, Spanien och Italien tillsammans. Klimatförändingarna drabbar olika. I Tyskland - liksom f.ö. i Sverige - är inte följderna lika dramatiska som på andra håll i världen. I arktiska områden med permafrost kommer den högre temperaturen märkas påtagligt när marken tinar och blir så mjuk att husen riskerar att sjunka. Vid Medelhavet kommer man att få månadslånga perioder med temperaturer över fyrtio grader. Jordbruket påverkas redan nu världsvitt. Grödor som alltid odlats börjar att bete sig annorlunda när nederbörd och värme förändras. I länderna närmre ekvatorn börjar det bli ett påtagligt problem. Detta är i sina grunddrag inget direkt nytt, i alla fall inte för oss som har någon form av grönt engagemang. Däremot är det fortfarande en smula tunnsått med konkreta exempel på klimatförändringarna. Men jag tycker mig börja märka en ökande insikt att förändringarna faktiskt redan är här, och att de utgör praktiska problem som måste hanteras. Den insikten skapar hopp inför framtiden.

På bilden här ser man en cyklon, ett lågtryckscentrum med varm- och kallfronter. Lägg märke till blixten i kallfrontzonen. Under vissa betingelser skulle det här lågtrycket kunna utvecklas till en tornado. Klimatförändringarna medför att allt fler cykloner blir så våldsamma som den avbildade.
Bilden kommer från tidskriften GEO.

Foto

Emma har fotograferat mig. Hon lyckas få sina bilder betydligt bättre än förlagan. Bilden är tagen i Tjälvesta mellan Askersund och Vretstorp.

Palestina

Anna Boo från Pålsboda är praktikant hos KFUM nere i Palestina, och bloggar om sina erfarenheter därnere. Jag rekommenderar varmt ett besök på hennes blogg Anna Boo. Hon ger en bild av tillståndet i Palestina som våra alltför Israelvänliga medier förtiger.

Jag var själv därnere som turist under mitten av 70-talet, och upprördes över behandlingen av palestinierna. Det som pågår idag är än värre, och Israel måste räknas som en av världens värsta förtryckarregimer med apartheid, rasism och rättslöshet på agendan. Hur länge skall världen tiga inför israelernas förbrytelser?

Die Grünen - noch einmal

I det tyska nyhetsmagasinet Stern hittar jag nyheten om att die Grünen i Tyskland avstår från att göra några koalitionsplaner inför förbundsdagsvalet 2009. Enligt den enligt pressen trolige toppkandidaten Jürgen Trittin ska man istället föra fram den egna politiken.

Det låter klokt. Koalitionspratet med Göran Persson kostade oss säkert en hel del röster härhemma i Sverige vid sista valet. Folk avstod från att rösta på oss därför man tyckte att en röst på mp var en röst på Rikspampen.

Folk som inte gillar mp...

Det fascinerar mig ofta hur somt folk liksom går upp i limningen och brister ut i svavelosande tirader så fort mp och miljöpolitik kommer på tal. Ibland blir det så obehagligt att det är trevligast att tacka för sällskapet och gå.

Den norske poeten Harald Sverdrup (1923-1992) har fångat de här arga människorna på kornet i sin dikt "ØVELSER I HJEMLIG DISKRIMINERING":

JÆVLA NATTURIDDIOTER,
dyrebeskyttelseskaniner, mosegrodde turistnisser,
friluftskaniner, blomster-oler med rabarbra-bla´er i
knapphølet, kvidrende luksusluddere med pipp-pip-
er på handa, zoologiske tørrpinner som passer til
å stø opp potteplanter med, hele røklet babler om å
verne, snart får vi en lov som forbyr oss å slå ihjæl
spyfluer og klegg, ingen av dem har tatt i en spa´e
engang og en sikring tør de ikke å komme nær engang,
det kan du banne på, følger ikke med tida, ta
lyset fra dem som skjønner de nok at vi trenger fossekraft,
det bobler hysterisk i huet på dem, en eneste
graut av kvikksølv, DDT og biocider, men kom
ikke og si at de ikke eter seg stappmette på jordbær,
finpoteter og hvetekake, hæ! snakke om å frede rovfugl
og rovdyr og hele faenskapet, de kan ikke
være riktig navla, tenk om en eneste av dissa nattur-
tomsingene hadde eid ei eneste høne, da kunne du
banne på at pipa ville fått en annen låt, nei det er
vi som trenger å bli freda mot disse tusseladdene,
send dem til Svalbard, kjøl dem ned, dypfrys dem,
la dem få dyrebeskytte hverandre deroppe, sett dem
ut til isbjørnfor, gi dem en polarnatt i hue så de får
tenkt seg om, nei frede, fred skal bli,
kutt hue av dem,
sleng dem i søppelsjakta, hele bunten!

Känner ni också igen de här arga gubbarna? Förmodligen röstar de på m eller sd - om de överhuvudtaget lämnar kökssoffan.

Harald Sverdup, bild. Läs hela dikten!

Diktaturens kreatur

Allt vidrigare rapporter kommer från Tibet. I tyska Der Spiegel skildras hur buddister börjar överge sin icke-våldsprincip, därför att det kommunistiska förtrycket blir allt outhärdligare. Tibetanerna har börjat göra aktivt motstånd, och det förefaller som om det är ett regelrätt uppror som pågår. Det sägs att liken ligger i drivor i Lhasa, liken av tibetaner som skjutits eller misshandlats till döds av de kinesiska knektarna. Journalister på plats talar om kolonner av trupper och pansarfordon är i rörelse mot Tibet.

I den kinesiska propagandan skjuts skulden på tibetanernas exilledare Dalai Lama: "Dalai Lama är en ulv i munkkåpa, en djävul med en människas ansikte, men med ett odjurs hjärta", sade det tibetanska kommunistpartiets sekreterare Zhang Qingli. Det låter som ett eko från Stalinprocesserna.

Kommer utlandet att stillatigande åse hur övergreppen i Tibet fortsätter, samtidigt som vi obesvärat skickar idrottsfolk till diktaturens propagandanummer OS i Peking?


Tibetaner i kamp. Bildkälla: Der Spiegel

Tekultur

En av de obehagliga sakerna med vårt land är benägenheten att ständigt dricka kaffe vid alla möjliga och omöjliga tillfällen. Kaffe kan vara gott men inte för ofta. I helgen lyckades jag fly undan kaffediktaturen och landade på Garvaregården i Askersund tillsammans med sambon Emma. Varje helg servar man afternoon tea, och ställer fram te, scones, vispgrädde, marmelad och shortbread på bordet. Det är mycket gott - och mycket mättande.

Men allt till five o'clock tea behöver inte vara sött och gräddigt. Även sandwich med olika innehåll passar bra. Gurk- eller laxsandwich är fina alternativ till de söta kaloribomberna.

Att teet ska vara bryggt i kanna behöver jag inte skriva. Inte heller att det ska vara en ren klassisk tesort som Earl Grey, Darjeeling eller Keemun, i stället för diverse parfymerade bladblandningar.

Etanol - en gång till

Häromsisten skrev jag om Årets bild och etanolproduktionens avigsidor, liksom om svårigheterna att bilda en säker uppfattning när olika i alla fall skenbart välunderbyggda argument står mot varandra.

En faktor som betyder mycket vid värderingen av etanol är kvoten mellan insatt och uttagen energi vid produktionen. Men den kvoten ger olika värden beroende på vad man tar med i beräkningen. I ATL - Affärstidning för lantbruket - redogör docent Pål Börjesson för hur en kombination av etanoljäsning, biogas och foderproduktion kan ge en mycket fördelaktig effektivitetskvot. 1 hektar kan enligt Börjesson ge 2500 liter etanol. 2500 liter räcker till en hel del om det används förnuftigt, bl.a. är det mer än en genomsnittlig årsförbrukning för en privatbil.

Vattenfall

Bilden visar Vattenfalls kolkraftverk i Jänschwalde, Tyskland. Enligt WWF är verket det fjärde smutsigaste inom EU. År 2006 blåste verket ut 23,7 miljoner ton koldioxid.

Vattenfall är omstritt i Tyskland. Det är inte bara det att bolaget åstadkommer omfattande koldioxidutsläpp. I fjol förlorade man 200000 tyska kunder efter driftstörningar och säkerhetsproblem i atomkraftverken Krümmel och Brunsbüttel. Dessutom retar företagets prispolitik tyskarna efter att man höjt priserna med 25%, samtidigt som man gör feta vinster. Den minnesgode kommer också ihåg TV-reportaget häromåret från östra Tyskland, där en hel by höll på att försvinna i Vattenfalls gigantiska brunkolsbrott. Tyvärr har jag ingen länk till det.

I Hamburg förhandlar GAL, Gröna Alternativa Listan, som är de grönas lokala parti i staden, just nu med det konservativa partiet CDU om en koalition efter de nyligen hållna landsvalen. En stötesten i förhandlingarna kan Vattenfalls planer på ett kolkraftverk söder om staden vara. Förbundsordföranden för de Gröna Reinhard Bütikofer skall ha uttalat att om CDU stöder kolkraftbygget, skulle det innebära ett allvarligt sabotage av förhandlingarna. GAL kallar det planerade 1640-megawatt-kraftverket "ett överdimensionerat klimatmonster“. Man hänvisar till att Vattenfalls verk kommer att öka Hamburgs utsläpp av koldioxid med 40%.

Die Grünen har på förbundsnivå en skarp kritik mot Vattenfall som tillsammans med de tre andra energileveratörerna EON, RWE och EnBW bildar en kartell som genom sin slutna struktur utgör ett hot mot både miljö och konsumenter. Koncernerna förhindrar aktivt "ekologiseringen av energinäringen", och de Gröna vill därför upplösa koncernerna, så att en sund konkurrens kan leda till en gynnsammare utverkcling.

För oss svenskar är onekligen Vattenfall en pinsam angelägenhet: företaget ägs helt och hållet av svenska staten. Det skulle behövas kraftfulla ägardirektiv om att företaget inte ska bidra till att koldioxidutsläppen ökas. Inte heller bör man acceptera atomkraftverk, allra minst sådana som har driftsstörningar, som kan hota säkerheten.

De vilda gröna

Parlamentsjubiläum - Die wilden Anfangstage der Grünen (De vilda första dagarna för de Gröna) - lyder rubriken till ett bildreportage i tyska tidskriften Focus, som handlar om de grönas första dagar. I början kallade man sig Die alternative Liste, innan man övergick till att kalla sig Die Grünen. Bilderna kan vara rätt så dråpliga, och är en nyttig påminnelse att grön politik uttrycker inte bara en annan politik, utan också många gånger en annan livsstil. Men jag misstänker att tidningen inte kan låta bli att pika de Gröna en smula - därav delar av bildurvalet. Det får vi bjuda på.

Satir

Idag har jag hittat en ny site: www.satirarkivet.se Det är som namnet säger ett arkiv med satirisk konst. Några smakprov:


(Av Tomas Bodling)


(Av Maja Lindén)

Anonym rättning

"Anonyma tentor är just nu en av de hetaste trenderna i högskole-Sverige. Istället för studenternas namn anges exempelvis en sifferkod på skrivningarna." Så skriver Svenska Dagbladet idag och rapporterar hur man inom högskolevärlden allt oftare låter studenterna lämna in anonyma tentamina. Det är ett bra grepp, som bör öka studenternas rättsäkerhet, även om god läraretik inte under några omständigheter ska tillåta att studenter särbehandlas i betygsättningen.

Men så nytt är det inte. Här på Alléskolan i Hallsberg, där jag undervisat i femton års tid, har vi alltid haft anonyma rättningar av de stora salsuppsatserna i svenska, bl.a. av det nationella provet i svenska. Då rättas dessutom varje elevs prov av flera lärare, för att eliminera eventuella skillnader i olika lärares bedömningar. Skiljer sig bedömningen av ett arbete mellan olika lärare alltför mycket, tas provet och rättningarna upp till allmän diskussion i svensklärarlaget. Arbetssättet har många fördelar: elevernas arbeten blir omsorgsfullt bedömda, lärarna får ett samkört bedömningssätt och diskussionerna leder till fördjupad bedömningskompetens.

Hugin och Munin - smartare än vad vi tror

Tidigare idag satt jag och såg hur en skata letade grenar i trädet utanför klassrummet. Hon hackade av dem och lät dem sedan falla till marken, sorterade dem och flög iväg med dem hon valde ut till trädet på skolans innegård. Där inne håller ett bo sakta men säkert på att ta form.

Att fåglar är intelligenta är inget nytt, och de flesta av oss har nog mer än en gång blivit imponerade av deras fiffighet. Idag hittade jag en video på tyska der Spiegel, som jag inte kan låta bli att dela med mig av. Den handlar om korpar, de kanske allra smartaste av fåglar. Klicka länken och se: Spiegel Video

Mera om etanol

På mitt förra inlägg om Årets bild och etanolproduktionen kom det ett par spänannde svar, som alltför väl visade på svårigheten att ta ställning i mediebruset. Aryan lämnade en länk till BAFF, BioAlcohole Fuel Foundation som bl.a. tar upp de här frågorna. Det framgår av namnet att det är en intresseorganisation för bioalkohol, och det är en sammanslutning av ett antal stora företag och kommunala verksamheter.

En annan organisation som på ett globalt plan arbetar för biobränslen är Biopact, som vill gynna ett samarbete med länder i Tredje världe som just nu håller på att industrialiseras. I Biopacts Biofuel Manifesto lyfts bioetanolens fördelar fram, samtidigt som att man helt torrt konstaterar att om Kina och Indien kommer att använda kol och olja som Väst gör idag, "kommer de att döda oss alla". Och om vi inte tänker om i Väst kommer vi själva att stå för den prestationen, skulle jag vilja tillägga.

Eu är inte heller passivt i den här frågan, även om man som vanligt kunde önska sig lite radikalare grepp. Men EU är tillräckligt skarpt för att få fart på Reinfeldt och kompani, vilket onekligen ska skrivas på Unionens pluskonto.

Det finns skäl på att läsa in sig på ämnet - det blir ständigt allt aktuellare, och man behöver underlag för att kunna ta ställning, både som politiker och privatperson. BAFF:s hemsida är en bra början för det med bra länkar och artiklar. Och glöm inte Gröna bilisters hemsida eller entusiasterna på www.etanol.nu.

Årets bild

Idag publicerar Svenska Dagbladet årets bild. Det är ingen bild att bli glad över, och den kommer säkert att ge upphov till en angelägen debatt. Bilden föreställer en brasiliansk etanolfabrik som pryds av mörka svarta rökplymer. Är det så den etanol vi tror vara ett rent bilbränsle produceras?

Man kan dra två slutsatser:
1. Så snart som möjligt bör man införa Krav- och Rättvisemärkning av importerat bränsle, eller något liknande som garanterar att produktionen sker under miljö- och arbetsmässigt godtagbara förhållanden. Det måste också finnas krav på att produktionen är energieffektiv.
2. Man måste ta fram en annan motor för våra fordon än förbränningsmotorn. Även i andra avseenden måste fordonen anpassas till en förnyelsebar och miljöriktig drift.

Klass 9 A

Skolsåpan 9A har aldrig riktigt väckt min entusiasm. Jag har suttit framför burken och stirrat förvånat när superpedagogerna kommer in som amerikanska marinkåren för att lösa "krisen". I påannonseringarna för såpan har klassen utmålats som urusel och bestående av idel problemungar. I serien ska man sedan visa hur superpedagogerna lyckas skapa idealklassen med idel välartade MVG-elever. Ty allt hänger på att de kan prestera. Det finns i detta också antydan till ett svartvitt tänkande utan väsentligare nyanser, där allt är den enskilda individens eget fel och ansvar. Du är hjälte eller loser i den tankevärlden. Och fan ta dig om du inte lyckas!

Jag känner mig inte så hågad att ta av min tid för den här teveserien längre. Den är för långt ifrån den verklighet jag möter dagligen i mitt lärarjobb. Det finns nämligen inga pedagogiska patentknep för att skapa superinlärning, men det finns heller inga hopplösa klasser eller odugliga elever.

Den som vill tänka mer om detta kan gärna läsa Göran Greiders utmärkta artikel om teveserien, Hollywoodisering av klass 9A.


Jag kan inte låta bli att slänga in Peter Tillbergs målning "Är du lönsam, lille vän?" från 1972.

Jämlikhet, världen och de gröna

Ur Per-Albin Hanssons Folkhemstal, Andra kammaren 1928:
"Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre. Där försöker ingen skaffas sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage, I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet. Tillämpat på det stora folk- och medborgarhemmet skulle detta betyda nedbrytandet av alla sociala och ekonomiska skrankor, som nu skilja medborgarna i privilegierade och tillbakasatta, i härskande och beroende, plundrare och plundrade. Det svenska samhället är ännu icke det goda medborgarhemmet. Här råder visserligen en formell likhet, likheten i politiska rättigheter, men socialt består ännu klassamhället och ekonomiskt råder fåtalets diktatur. Olikheterna äro stundom skriande; medan några bo i palats betraktar många det som en lycka om de får bo kvar i sina kolonistugor även under den kalla vintern; medan en del leva i överflöd, gå många från dörr till dörr för att få en beta bröd, och den fattige ängslas för morgondagen, där sjukdom, arbetslöshet och annan olycka lurar. Skall det svenska samhället bli det goda medborgarhemmet måste klasskillnaden avlägsnas, den sociala omsorgen utvecklas, en ekonomisk utjämning ske, de arbetande beredas andel även i det ekonomiska förvaltandet, demokratin genomföras och tillämpas även socialt och ekonomiskt."

Hur de här tankarna förvaltats vet vi. Fram till mitten av 80-talet präglade dess tankar det politiska livet i Sverige, i alla fall i det politiska pratet, men monterades sedan snabbt ner sedan thacherismen slagit genom hos både sossar och borgare. Numera är jämlikhet ett fult ord inom politiken.

P-A:s tankar är emellertid värda att tas upp på nytt. De har nämligen hög relevans för fördelningen av samhällets resurser även idag, inom landet men framför allt på global nivå. En stor del av de problem med klimat och tillgångar vi upplever idag beror till stor del på att det är för få som äger och konsumerar för mycket på andras bekostnad. Och det är vi i den rika världen som måste avstå för att de allra fattigaste ska få ett värdigt liv. På detta måste vi hitta en demokratisk lösning innan det är för sent. Ett grönt globalt folkhem är ett mål som vi gröna måste finna internationella samarbetsformer för att förverkliga. Inte minst måste vi i den rika världen arbeta för att minska vår egen konsumtion och arbeta för ökad jämlikhet både inom länderna och över gränserna.

Mer reaktioner på Maria och Eu

Idag fastnade morgonkaffet i strupen: det lokala sanningsvittnet Nerikes Allehanda publicerar en en helsidesartikel med rubriken "Han kräver att språkrören tar time-out inför kongressen" och med ett foto på en bister Fredrik Persson, grönt kommunalråd i Örebro. Det må vara en sak att tycka att språkrören har fel om EU-frågan, men är det lämpligt att gå ut med stora ord i pressen och kräva "time-out"?

De här dumheterna hoppas jag att språkrören struntar i. De har lagt ett förslag och skrivit några artiklar om hur partiet enligt deras uppfattning borde ändra sin inställning i en viktig fråga. Det är obehagligt när man försöker införa åsiktsförbud. Inte trodde jag att vi gröna skulle komma på sådana tankar!