Klass 9 A

Skolsåpan 9A har aldrig riktigt väckt min entusiasm. Jag har suttit framför burken och stirrat förvånat när superpedagogerna kommer in som amerikanska marinkåren för att lösa "krisen". I påannonseringarna för såpan har klassen utmålats som urusel och bestående av idel problemungar. I serien ska man sedan visa hur superpedagogerna lyckas skapa idealklassen med idel välartade MVG-elever. Ty allt hänger på att de kan prestera. Det finns i detta också antydan till ett svartvitt tänkande utan väsentligare nyanser, där allt är den enskilda individens eget fel och ansvar. Du är hjälte eller loser i den tankevärlden. Och fan ta dig om du inte lyckas!

Jag känner mig inte så hågad att ta av min tid för den här teveserien längre. Den är för långt ifrån den verklighet jag möter dagligen i mitt lärarjobb. Det finns nämligen inga pedagogiska patentknep för att skapa superinlärning, men det finns heller inga hopplösa klasser eller odugliga elever.

Den som vill tänka mer om detta kan gärna läsa Göran Greiders utmärkta artikel om teveserien, Hollywoodisering av klass 9A.


Jag kan inte låta bli att slänga in Peter Tillbergs målning "Är du lönsam, lille vän?" från 1972.