Medborgare Bernadotte

Idag fyller innehavaren av rikets högsta ämbete 60 år. Gratulanter kommer från all världens kungahus, och Stockholms gator är fulla av undersåtar som hyllar honom när han tillsammans med sin familj passerar i sin hästkärra. Statens främsta företrädare uppvaktar majestätet med dyrbara gåvor som köpts in för skattebetalarnas pengar.

Kungen ger onekligen ett sympatiskt intryck som person, men han är innehavare av ett djupt osympatiskt och odemokratiskt ämbete med trista traditioner. Detta ämbete har sina rötter i Gustav Vasas inordnande av landet under en allsvåldig monark, och som kunde styra utan större inskränkning. För att säkra makten åt sina söner, avskaffade Gustav Vasa det medeltida valkungadömet och införde ärftlig kungamakt.

Först vid mitten av 1900-talet kunde Sverige trots hårt motstånd från kungarna och överheten slutligen bli en fungerande demokrati. Likväl lever det föråldrade ämbetet kvar, och än idag är det omgivet av en sakrosankt, förtrollad aura, som tycks hindra människor att se nyktert på det.

Det är dags att avskaffa kungaämbetet och att göra Carl Gustaf till en fri medborgare bland andra fria medborgare.

Möte om skifferbrytning i Örebro 23 april, 2006

Söndagen 23 april anordnade Nätverket freda skiffern ett möte mellan politiker och allmänhet i Folkets Hus inne i Örebro. Riksdagsledamöter för de flesta partier deltog, förutom från fp, som representerades av lokalpolitikern Staffan Werme. Moderaterna hade anmält förhinder och deltog inte alls. Miljöpartiet företräddes av Mikael Johansson.

Mötet inleddes av Per Janse, från Nätverket, som gav en redogörelse för de undersökningstillstånd som Länsstyrelsen beviljat. De in situ-brytningsmetoder som bolagen föreslagit skall enligt sakkunniga inte fungera i skiffern, eftersom de kommer att leda till förstöring av grundvattnet i trakten. Dessutom är de inte effektiva, varför det är troligt att det kommer att röra sig om konventionell brytning i dagbrott.

Janse föreslog att riksdagsledamöterna skulle verka för en fredning av skiffern i Närke. Svaren blev skiftande, även om de flesta menade att brytning inte skulle bli aktuell. Mp, c, s och v uttalade ett tydlig nej till brytning, som motiverades med att man vill ha bort atomkraften. Kd menade att miljölagstiftningen inte medgav brytning, medan fp menade att brytning mycket väl kan ske i Sverige men troligtvis inte i Närke.

Debatten fortsatte, och medan mp, s och v kategoriskt avvisade all uranbrytning med hänvisning till avvecklingsbeslutet efter folkomröstningen, hävdade fp och kd med emfas att folkomröstningen var överspelad. Centern verkade plötsligt inte riktigt veta vad man ville. Visserligen skulle atomkraften avvecklas, men det var marknaden som skulle sköta detta, inte politikerna. En kvinna i publiken ställde också frågan om man kunde lita på fp, då partiet förordade brytning i Jämtland, men fick inget egentligt svar på det.

Kontentan av mötet blev att partiföreträdarna enades om att skriva en gemensam motion i syfte att förhindra skifferbrytning. Man ska också skriva en debattartikel. Därtill enades man om att verka för en översyn av minerallagstiftningen, så att den inordnas i miljölagstiftningen.

Jag kan inte låta bli att förundras över allianspartiernas hållning i atomkraftsfrågan. Man vill ha atomkraften, men säger att man inte vill ha bryting i Sverige, eftersom det inte går att förena med svenska miljölagar och inte heller med våra arbetsmiljölagar. Tydligen accepterar de att miljö och människor förstörs i utlandet. Centern sade sig vara mot atomkraften, men sade i nästa utandning att man överlät en eventuell avveckling till marknaden.

Alliansen lover ju en strålande framtid om de får makten, och i det här avseendet kommer de nog att hålla sitt löfte. Det kommer marknaden att se till.

Natur och teknik

Mitt ibland alla elkablar, slangar och databoxar i motorrummet på min Citroën hade en mus hittat en hörna åt sig själv i luftrenarboxen. Där har den hållits och ätit middag. Bland damm och grus låg solrosfrön och knäckta körsbärskärnor. Märkligt att det lilla krypet hittat dit: ingången ligger väl dold bakom kylaren, och vägen därifrån till boxen går genom en lång slang. Naturen visar sig där vi minst väntar oss.

Onsdag kväll

Min ständiga morgonoptimism fick mig att utlova en kvällsdrapa om kärnkraften. Det blir nog inte så mycket av det.

Jag kom sent hem från jobbet efter veckans andra konferens där vi diskuterat organisationen och den kommande gymnasiereformen. Vad reformen kommer att innebära och hur vi ska gestalta den i Sydnärke kommer att bli temat för en studiedag i övermorgon. Planeringen sätter igång redan under sommaren, så att eleverna som börjar hösten nästa år kan få rätt valinformation redan nu till hösten. Det verkar finnas ganska många frågetecken om åtskilligt i reformen, och jag misstänker att vi får planera samtidigt som Skolverket och departementet formulerar innebörden av den. Det fick vi göra när den nuvarande läroplanen för gymnasieskolan förverkligades. Vi morrade och slet, men i slutändan blev resultatet faktiskt riktigt bra. Förmodligen blir det så den här gången också.

Vi hörs igen, snart.

Tjernobyl - idag 20 år sedan katastrofen

"Chornobyl is a word we would all like to erase from our memory. It [opened] a Pandora's box of invisible enemies and nameless anxieties in people's minds, but which most of us probably now think of as safely relegated to the past. Yet there are two compelling reasons why this tragedy must not be forgotten. First, if we forget Chornobyl, we increase the risk of more such technological and environmental disasters in the future. Second, more than seven million of our fellow human beings do not have the luxury of forgetting. They are still suffering, every day, as a result of what happened 14 years ago. Indeed, the legacy of Chornobyl will be with us, and with our descendants, for generations to come." Kofi Annan, April 2000


Idag är det alltså 20 år sedan atomkraftverket i Tjernobyl havererade och spred sitt dödliga gift. Ännu idag ligger staden och trakten öde, och man beräknar att det tar flera hundra år innan människor kan bo där igen. Det finns en hemsida med fotodokumentation från Tjernobyl idag, som jag varmt rekommenderar.

I Kiev äger just nu en internationell konferens rum, Chornobyl 20+ - Remembrance for the Future. Den tar upp katastrofen ur ett flertal aspekter: "The conference will focus on three areas: First, the ongoing catastrophe of Chornobyl and its continuing consequences, including the release of a new study which reviews and analyzes the recently published report of the IAEA and WHO; second, the continuing safety, economic, proliferation and other problems posed by nuclear power generally; and third, the development of a roadmap to a sustainable energy future."

Den tyska tidningen Stern har en artikel om följderna i Bayern, där man har en klickbar karta som visar atommolnets utbredning. Knapparna "Tag 3,5,7" - dvs. dag 3,5,7 - ger tydlig och otäck bild.

Som vanligt är die Grünen i Tyskland på hugget, och presenterar mängder av intressant material om ämnet.

20 år efter Tjernobyl och 25 år efter folkomröstningen finns det starka krafter i Sverige som kräver utbyggnad av den svenska atomkraften. De framhåller miljöskäl men förtiger den förnyelsebara energins möjligheter - de har inte lärt av historien. Det har blivit märkligt tyst om atomkraften här hemma i Sverige. Har engagemanget dött, eller släpps man inte fram i media? I alla fall finns Folkkampanjen kvar. Dags att vi återupplivar den?

Jag återkommer senare i kväll till ämnet, men just nu måste jag avbryta skrivandet. Det är dags att hoppa på cykeln och åka till arbetet.

Renate Künast

Gruppledaren för die Grünen i tyska förbundsdagen, Renate Künast, berättar i Der Spiegel om sina erfarenheter av Tjernobylkatastrofen. Hon beskriver hur förhållandena var i Berlin de där aprildagarna 1986 - ett Berlin som var omgivet av det totalitära, kommunistiska DDR med en mur. Men hon kastar också en blick på atomkraften idag, och har där en del intressanta synpunkter. Jag har översatt den senare delen av hennes artikel, som handlar om detta och har relevans även här i Sverige.

"Farliga myter

Idag för man ut nya myter i världen: myten om kärnenergins renässans och myten om tredje och fjärde generationens säkra atomkraftverk. Sådana myter är farliga, eftersom de förvrider uppfattningen av verkligheten.

Faktum är att idag byggs det långt färre atomkraftverk i världen, än vad som kommer att tas ur drift. Atomkraftens andel av den globala energiförsörjningen ligger redan långt under fem procent, vilket innebär att den i ett världsperspektiv nästan inte spelar någon roll alls.

Som möjlig risk har däremot atomkraften en oerhörd betydelse, och den risken har tydligt stigit genom terrorismens tillväxt. Varje enskilt atomkraftverk innebär ett ständigt hot mot miljoner människor: mot flygplan som flygs in i ett atomkraftverk hjälper inte ens den mest raffinerade säkerhetsteknik. Likväl försöker tillverkarna att sälja sina anläggningar i så många länder som möjligt - också när det medför att atomvapen byggs i skuggan av reaktorerna. Faran för spridning av atomvapen vore långt mindre utan atomkraftens utbredning. I det avseendet är fördraget om spridning av atomvapen för snävt, eftersom det uttryckligen tillåter den civila användningen av atomkraft.

Det finns alternativ. Det som 1986 var något som hemmasnickare och elitforskare sysslade med, har idag skapat hundratusentals arbetsplatser runt om i världen. Det handlar om sektorn för förnyelsebar energi. Tyskland är en av föregångarna där. I det globala perspektivet bidrar de förnyelsebara energiformerna långt mer till energiförsörjningen än vad atomkraften gör. I Tyskland har numera utvecklingen av kommit att gå så snabbt, att samtliga atomkraftverk som tas ur drift, skulle kunna ersättas med enbart förnyelsebara energiformer. Den saken har inte det häftiga motståndet från energikoncernerna och högerpartierna kunnat ändra något på." Länk till artikeln.

Künasts artikel talar egentligen för sig själv. Viktigast är att den så tydligt visar att atomkraften inte behövs och att denna samtidigt är långt farligare än vad man vanligen vill tro. Dessutom ger grön energi många gröna jobb - och visst behöver vi fler jobb?

Nej, ännu mera nej!

Ett par länkar till om uranbrytning och kärnkraft:

www.nejtilluranbrytning.nu En inventering av de prospektioner och undersökningar som är aktuella just nu.

www.folkkampanjen.se finns kvar än idag.

Arbetet mot kärnkraften och för alternativ förnyelsebar energi är viktigare än på länge. Högerpartierna och industrin driver en intensiv kampanj för att starta utbyggnad av svensk kärnenergi.

Atomkraft - nej tack!

Med början 26 april, 20-årsdagen av Tjernobylkatastrofen drar en alleuropeisk kampanj mot atomkraft igång. Målet är en miljon underskrifter.

Just nu vet jag inte så mycket om den här kampanjen. Vi ska följa den, och om den verkar OK, så kommer vi att köra den lokalt.

Atomkraften har ju f.ö. en viss aktualitet här i trakten. Gruvbolag söker tillstånd att undersöka skiffern i Sköllerstatrakten, och troligen handlar intresset om uran. Mer läsning här: www.skollersta.nu

De Gröna i Hallsbergs kommun

Under den innevarande mandatperioden, alltså sedan valet 2002, har mp-avdelningen i Hallsbergs kommun vuxit ordentligt. 150% är mer än en fördubbling.

Orsakerna till ökningen är naturligtvis flera, men lokalt har partiet tagit intressanta initiativ och aktivt deltagit i den mediala debatten. Människor har sett att vi tagit ställning och lyft viktiga frågor.

En annan orsak är nog att de gröna blir tydligare som en tredje kraft inom svensk politik. De etablerade partierna övergår alltmer till att föra fram lättsålda idéer, som snarare bygger på beräkning än övertygelse. Man satsar hellre på det man tror lönar sig än på det man tror på. I Nerikes Allehanda 16/4-06 skriver Lars Ströman om detta under rubriken "Partier som varumärken". Han går genom de olika partierna, och konstaterar att de flesta av de etablerade partierna snarare har blivit varumärken än politiska organisationer. Bland de få undantagen från detta skulle de Gröna vara: "Miljöpartiet var drivande för den asyllag som gett en ny chans åt asylsökande som vistats länge i Sverige. Partiets inställning till bensinpriset kan knappast betraktas som en anpassning till opinionen. Dessutom har partiet en bångstyrig medlemskår som inte drar sig för att fatta beslut som partiledningen anser vara lite pinsamma." Han resonera vidare runt varumärkespartierna och konstaterar att "politiken riskerar att bli slirig." "Om ingen politiker törs säga något som förefaller obehagligt för väljarkåren, så blir också politiken passiv." Ströman har fångat något mycket väsentligt i sin artikel, och som grön kan man bara glädja sig över berömmet. För visst är det beröm åt ett parti att medlemmarna vågar gå emot partiledningen? Liksom att partiledningen faktiskt lyssnar.

Vi är glada att bli fler. Det ger oss resurser att arbeta vidare med stärkta krafter. Vi har ett viktigt ärende i politiken. Tillsammans kan vi uträtta en del av det ärendet.

Bild

Jag måste lägga en bild av mig här för att få in den i presentationen.

Första posten

Från min Gröna hörna ska jag kommentera det som sker i världen och föra fram mina egna tankar. Det kommer att bli en blandning av högt och lågt, av vänligt och bitskt, av ytligt och djupsinnigt.