Modernt slaveri

En inköpsrunda i den vanliga butiken leder nästan ofrånkomligt till att man gör sig medskyldig i det utnyttjande av människor som sker runt om i världen. Produktionen av många varor som vi oreflekterat plockar ner från butikshyllan sker under otillständiga villkor. SvD focuserar idag framställningen av cashewnötter i en artikel med tillhörande bildspel.

Artikeln handlar om cashewnötter, men naturligtvis är nötterna bara ett exempel på hur de flesta varor framställs i länder med många fattiga, låga löner och obefintliga fackliga rättigheter. Här i västvärlden har detta lett till sänkta priser och ökad konsumtion. De flesta är omedvetna om att andra får betala vårt ökade konsumtionsutrymme med fattigdom och yrkesskador.

Kunskapen om att fåtalets välstånd bygger på förtryckandet av många är inte ny. Redan på 1800-talet diskuterades frågan ivrigt, och författare som Dickens och Rydberg gav litterär röst åt den. Viktor Rydbergs Grottesång känns kusligt aktuell. Den handlar om Kung Frode, som har en kvarn, Grotte, och den kvarnen mal fram guld. Grotte drivs av slavar, och är hos Rydberg en symbol för industrialismen och kapitalismen:

Gör med minsta kraftförslösning
guld av muskelenergi!
Det var frågan. Här dess lösning
i praktik och teori.
Grottes hållande i gång
dagen lång och natten lång
kräver, i ett överslag,
tio tusen liv per dag.
Var sekund, dess draghjul dansar,
skänker guld åt Frodes tron
och ger tempelguld och plansar
åt hans dyra religion.
Slika massors närande
vore för besvärande,
tid- och guldförtärande.
Utan vederlag förbrukad
arbetskraft är billigast.
För envar av kvarnen slukad
fös en annan fram i hast!
Varför ock en lag förkunnar
statsaritmetikens dom:
ej ett bröd åt deras munnar,
ej en dryck åt deras gom!

Drevs du inom Grottes stätta,
vräks du ut som lik.
Grymhet är det ej i detta,
blott aritmetik.


Bild: Viktor Rydberg (1828-1895), författare, liberal samhällsdebattör och kritiker av kapitalism och industrialism.