Jan Guillou kommenterar Almedalen

Jan Guillous drapor i Aftonbladet är ett av få läsvärda inslag i denna boulevardblaska. I den senaste drapan kommenterar han politikernas framträdanden i Almedalen. Han noterar kritiskt att "vad vi såg under politikerveckan i Almedalen var alltså ett svenskt utrikespolitiskt paradigmskifte, vi gick in i en helt ny epok, bort från den politik som bedrevs av Olof Palme och som dog med Anna Lindh.."

Och Guillou pekar också entydigt ut den han anser vara den skyldige: "Och när skulle denna nya svenska totala likgiltighet för omvärlden ha uppstått? Den frågan tror jag faktiskt går att besvara. Det var vid Göran Perssons makttillträde. Han sa sig vilja 'normalisera' vårt förhållande till Israel, vilket innebar att det således var onormalt under epoken Olof Palme. Normaliseringen består som synes i att tiga och samtycka."

Om Guillou har rätt när han utpekar Persson som boven i dramat låter jag vara osagt. Det krävs större insikter i maktens korridorer än vad jag har för att avgöra den saken. Däremot är det svårt att inte se att sossarna har tappat sin själ i utrikespolitiken. Palme och Anna Lind, liksom den försmädade Sten Andersson, hade förmågan att på ett enkelt och rättframt sätt kalla saker och ting vid rätt namn. Kommunalrådet från Katrineholm har lagt en våt filt över sitt parti, och rösterna har tystnat.