Väljarna kartläggs av vindflöjelpolitiker

De flesta politiska partier lägger ner stora summor på att kartlägga väljarnas reaktioner på politiska budskap inför valet. Det handlar inte bara om den gamla vanliga SIFO-kratin, där man känner av opinionsvinden med ett fuktat finger, så att man kan vrida kappan åt rätt håll. Nej, man bildar t.ex. mindre "focusgrupper", där man testar reaktioner på olika budskap. Gruppmedlemmarna är oftast valda utifrån olika bestämda kriterier, så att man kan simulera olika väljargrupper. Man använder också andra metoder för att ringa in väljarnas preferenser. Ett av de viktigare skäl för de här arbetssätten verkar vara att allt färre människor vill vara medlemmar i ett politiskt parti. På det sättet förlorar de aktiva politikerna en mycket viktig kontaktyta med väljarna, och den måste ersättas med annat.

Jöran Hägglund, partisekreterare för centern, medger i en intervju i Svenskan att detta arbetssätt ligger bakom centerns lappkast i energipolitiken. "Centern köpte 'fördjupade opinionsmätningar', som visade att ett sidbyte i kärnkraftsfrågan skulle öka partiets chanser att locka till sig nya väljare. Den kunskapen påverkade beslutet enligt partisekreteraren Jöran Hägglund, som nu ska mäta om den historiska vändningen ger en mer positiv bild av centern", kan man läsa i artikeln.

Den här utvecklingen med väljarundersökningar kan ju verka positiv: det är väl bra om politiker vill ta reda på vad folk tycker? Jag är inte säker på det. Det kan komma att leda till fega politiker, som inte går till val för att få genom sin övertygelse, utan som gör reklam för att fixa röster. Sedan kan man utan alltför mycket egen övertygelse bli vald och göra sin karriär.

Politiker måste vara modiga, och arbeta utifrån en övertygelse. Det betyder bland annat att man måste köra ut hakan och riskera att reta folk med obekväma åsikter. Man måste föra ett samtal med väljarna och ge skäl för vad man vill åstadkomma, också när det är obekvämt och med risken att ingen vill rösta på en. Centern utgör ett skrämmande exempel på ett parti som överger sin övertygelse för att i stället jaga röster. Och vart tar de partimedlemmar vägen som är med i partiet för övertygelsens och politikens skull? Här i Hallsberg står dörren till mp öppen för dem. Mycket av det gamla gröna centerengagemanget finns i en mer konsekvent och utvecklad form hos oss. "Jag byter hellre parti än övertygelse", sade Winston Churchill en gång. Det är en bra devis.

Man kan inte heller ersätta partimedlemmar med opinionsundersökningar och focusgrupper. Medlemmarna är nödvändiga för att partierna ska kunna föra en fungerande politik, och de är de valdas kanske viktigaste referenser i det dagliga politiska arbetet. Medlemmarna behövs för att hålla koll på de valda under mandatperioderna. Det är långt viktigare att bjuda in människor att bli partimedlemmar än att göra x antal undersökningar.