Obamas tal

Obamas tillträdestal finns hos bl.a. DN. Jag har läste genom det, och både häpnades och förfördes av formuleringskonsten. Mannen är en mycket slipad retoriker, och lyckas formulera ett budskap som slår an grundläggande mänskliga värderingar - så kraftfullt att det är oroväckande. Att skapa en politik som förverkligar och svarar mot retoriken lär bli svårt, och dessvärre fatalt om det skulle misslyckas.

Men det finns åtskilligt att glädjas åt i talet, när man silat bort de storamerikanska flosklerna. Främst ser jag det upprepade omnämnandet av samhörighet och samarbete mellan människor, och tanken att välståndet i en nation bygger på de mångas ansträngningar i det tysta. Ibland låter det lite som Per-Albins folkhemstal.

Det finns också en vacker hyllining till mångfalden och det mångkulturella samhället, som jag inte kan låta bli att citera rakt av:

For we know that our patchwork heritage is a strength, not a weakness. We are a nation of Christians and Muslims, Jews and Hindus - and non-believers. We are shaped by every language and culture, drawn from every end of this Earth; and because we have tasted the bitter swill of civil war and segregation, and emerged from that dark chapter stronger and more united, we cannot help but believe that the old hatreds shall someday pass; that the lines of tribe shall soon dissolve; that as the world grows smaller, our common humanity shall reveal itself; and that America must play its role in ushering in a new era of peace.

Medborgarandan och solidariteten lyfts fram på ett sätt som kan kännas lite gammaldags och folkskolläraraktigt, men också sympatiskt.

For as much as government can do and must do, it is ultimately the faith and determination of the American people upon which this nation relies. It is the kindness to take in a stranger when the levees break, the selflessness of workers who would rather cut their hours than see a friend lose their job which sees us through our darkest hours. It is the firefighter's courage to storm a stairway filled with smoke, but also a parent's willingness to nurture a child, that finally decides our fate.

Och denna medborgaranda och beredskap att gå framåt har lagt grunden för hans egen karriär. Det finns ett par rader mot slutet av talet, som påminner om rasismens tudelade USA, som medborgarrättsrörelsen tog upp kampen med under 60-talet.

This is the meaning of our liberty and our creed - why men and women and children of every race and every faith can join in celebration across this magnificent mall, and why a man whose father less than sixty years ago might not have been served at a local restaurant can now stand before you to take a most sacred oath.

Det blir spännande att se hur det kommer att se ut när den första entusiasmen bland människor har lagt sig. Och helt tydligt har det skett ett fokusskifte i politiken som kommer att vara positivt - förhoppningsvis kan det inspirera även på denna sidan av Atlanten. Reagans och Bushgubbarnas era är över. Äntligen.