Är billiga kläder billiga?

Nyliberalernas slagord "There is nothing such as a free lunch" är sant ur i alla fall några aspekter. Jag läser idag på Emma Gröns blogg om tillverkningen av våra kläder och de vidriga arbetsförhållandena under tillverkningen.

Kläder har för vart år blivit allt billigare. När jag som gymnasist för trettio år sedan skulle köpa ett par jeans eller byxor kostade de lite över två hundra kr. Idag kan jag köpa ett par lika bra för samma summa, samtidigt som löner och övriga priser ökat flera gånger om. Orsaken till de drastiskt sänkta priserna är att produktionen flyttat från Sverige och grannländerna till låglöneländer. Där kan man utan hinder av arbetsmiljölagar och fackföreningar driva folk till det ytterst för skamligt låga löner. Det ger billiga produkter som man säljer här hemma med god avans och i stora mängder.

Emma länkar till en firma som säljer Rättvisemärkta kläder, www.miljoklon.se Vid ett första ögonkast är kläderna dyra, men tänker man efter så ligger de relativt sett på samma nivå som rådde på sjuttiotalet. Mina gamla tvåhundrakronorsbrallor från 1977 borde idag ha kostat någon hundring över tusenlappen - vi hade råd då. Visst borde vi ha det idag?

"There is nothing such as a free lunch", eftersom någon annan får betala. Och så är det med våra billiga kläder: arbetarna i låglöneländerna betalar med ohälsa och fattigdom för att vi ska kunna få allt vi önskar. Det är inte rätt.